Läser just nu Röd Azalea av Anchee Min från 1993. Achee Min beskriver på ett fantastiskt rikt och humoristiskt vis hur hon som ung växte upp i Kina och sändes att arbeta på ett statsjordbruk. Där inleder hon ett förhållande med sin gruppledare Yan. Efter en tid uttas Anchee till att skickas till Shanghai för att medverka i en kommunistisk propagandafilm. Anchees och Yan slits isär och Anchee skriver: Jag är en mussla som förlorat min pärla.
I Shanghai möter hon de andra unga kvinnorna som ska vara med i filmen:
"De unga kvinnorna talade blygt om vad de hette. Den första berättade att hon hette brasved, att hon hade arbetat på ett stålverk och att hon var den tredje generationens arbetare i sin familj. Hon hade äggformat huvud och en liten, smal mun. Den var faktiskt så liten att den såg ut som analöppningen på min höna Storskägg. Hon hade ett passande namn för hon var fylld av en brinnande entusiasm."
Det är ungefär där jag är nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar